Denna uppsats utgår ifrån Grönroos modell över Total upplevd kvalitet och syftar till att undersöka upplevd väntetid som en del av funktionell kvalitet. Detta görs genom att studera om den omgivning som kunder väntar i kan påverka den upplevda väntetiden. Genom den tidigare forskningen har tre omgivningsfaktorer identifierats som kan tänkas påverka den upplevda väntetiden: tristess, osäkerhet och orättvisa. Fokus ligger på banktjänster och för att svara på syftet har en enkät delats ut till personer som precis genomfört ett bankärende. Svaren från denna har sedan använts i en regressionsanalys för att se om det finns några samband.

Vi har sett trender i samhället som tyder på att vår konsumtion har flyttats mot mer immateriella produktegenskaper. Med en hög levnadsstandard konsumerar vi mycket och vi lägger mycket pengar på varumärken. Vi tittar på fenomenet prispremium, att betala mycket för ett varumärke och hur pris påverkar konsumenters upplevda produktkvalitet. Vi försöker besvara frågan om varumärkeskonsumenter, konsumenter som ofta betalar prispremium, får ut ett mervärde i form av en högre upplevd kvalitet just på grund utav ett högt produktpris. Vi frågar oss samtidigt om varumärkeskonsumenter har ett högre acceptanspris för produkter i allmänhet då de betalar mer än bara för varans fysiska egenskaper.

SammanfattningTitel: Byggnation pågår ? uppbyggnaden av brand equity i en B2B-kontext genom märkeskännedom, märkesassociationer, upplevd kvalitet, märkeslojalitet och exklusiva rättigheter.Författare: Jesper Mårtensson och Alexander JägerfallÄmne: Kandidatuppsats i Marknadsföring, 15 hpNyckelord: B2B, brand equity, märkeskännedom, märkesassociationer, upplevd kvalitet, märkeslojalitet, varumärke, exklusiva rättigheterProblemformulering: Hur kan svenska företag verksamt på en B2B-marknad arbeta med byggstenarna märkeskännedom, märkesassociationer, upplevd kvalitet, märkeslojalitet och exklusiva rättigheter som tillsammans utgör brand equity?Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva hur företag verksamma på en B2B-marknad kan arbeta med märkeskännedom, märkesassociationer, upplevd kvalitet, märkeslojalitet och exklusiva rättigheter samt vilka effekter det får, för att öka förståelsen för varumärkesbyggnad i B2B företag.Teori: Teorin utgörs av en beskrivning av ovanstående byggstenar, hur företag kan jobba med dem samt vilka positiva effekter varje byggsten kan innebära för företaget.Metod: Med en kvalitativ ansats har personliga intervjuer med fyra respondenter från fallföretagen Getinge, AJ-Produkter, Nordifa och Logent genomförts. Frågorna ställda till fallföretagen rör deras sätt att arbeta med ovanstående byggstenar samt vilka positiva effekter de upplever byggstenarna bidrar till.Slutsats: Studien visar att företag verksamma på en B2B marknad kan arbeta med byggstenarna på olika sätt. Slutsatsen är att det egentligen inte finns något rätt eller fel sätt att arbeta eftersom studien visar på genomgående positiva effekter av fallföretagens arbete. Ur studien framkommer också att säljkåren i ett B2B-företag fungerar likt ett universalverktyg i arbetet med att skapa märkeskännedom, märkesassociationer, upplevd kvalitet samt märkeslojalitet.

Syftet med denna studie var att beskriva hur sjuksköterskor inom äldreomsorgen skattar sin arbetssituation utifrån strukturell- och psykologisk empowerment, arbetstillfredsställelse, upplevd hälsa, vårdkvalitet samt chefs- och ledarskap. Vidare var syftet att studera skillnader och samband mellan ovan nämnda faktorer utifrån subgruppers (ålder, yrkesverksamma år, heltid/deltidsarbete och uttag av kompetensutvecklingsdagar) skattningar. Under 2011 ? 2012 besvarades fyra standardiserade frågeformulär av 79 äldrevårdssjuksköterskor i fem kommuner i Mellansverige. Resultatet visade att sjuksköterskor som var 50 år eller yngre upplevde att de fick mer kritik än äldre sjuksköterskor.

Avgörande för ett företags framgång är att genom varumärken differentiera sig från konkurrenters alternativ på marknaden. I samband med ett varumärke är positionering i konsumenters medvetande en viktig aspekt då varumärkets position avspeglar konsumenters uppfattningar. Med uppsatsen avser vi undersöka hur en ompositionering av ett varumärke kan påverka konsumenters uppfattningar. Vi analyserar ompositioneringens påverkan med hjälp av att utveckla immateriella dimensioner av brand equity som varumärkesmedvetenhet, upplevd kvalitet och märkesassociationer. Vi har valt att uppfylla syftet genom att använda oss av ett fallföretag.

Konsumenter vill gärna tro att de fattar rationella beslut utifrån en produkts faktiska egenskaper. Det har däremot visat sig att konsumenter inte alltid är helt rationella utan ofta influeras av en produkts yttre stimuli, som exempelvis pris och varumärke. Vetskapen om hur yttre stimuli faktiskt påverkar konsumenters upplevda kvalitet beroende på produkt är ytterst vital och kan bistå marknadsförare med värdefull information i sitt dagliga arbete. Syftet med uppsatsen att undersöka till vilken grad yttre stimuli i form av pris, varumärke och tidigare konsumenters produktbetyg påverkar konsumentens upplevda kvalitet för en dagligvara respektive en sällanköpsvara. För att besvara syftet har fem hypoteser sammanställts utifrån vald teori.

Uppsatsen är en pilotstudie med syfte att undersöka sambandet mellan psykisk ohälsa, anknytningsmönster och upplevd självförmåga i en grupp tonåringar (n=19) som behandlas eller behandlats för psykiatriska eller sociala problem. Självskattningsformulär som mäter förekomsten av psykiatriska symtom (SCL-90), anknytningsmönster(ASQ) och upplevd självförmåga (GSE) har använts. Resultatet av studien visar att det kan finnas ett positivt samband mellan trygg anknytning och upplevd självförmåga, och negativa samband med otrygg anknytning. Graden av psykisk ohälsa har negativt samband med den upplevda självförmågan. En principalkomponentanalys tydde på att en complaintfaktor svarade för huvuddelen av variansen i materialet, vilket ger upphov till metodologiska frågor.

Hållbar turism anses främst vara småskalig och naturnära och ses gärna ur ett lokalt perspektiv. Kvalitet på turism anses också den vara kopplad till den lokala ?naturliga? miljön på platsen varför det påstås att den lokala synen på kvalitet förstärker den hållbara turismens lokala förankring. Principer för TQM kan möjligen bidra till ett förbättrat arbete med hållbar turism bland annat genom dess fokusering på processer, engagemang, allas delaktighet och ständiga förbättringar..

Syftet med den här essän är att undersöka om det går att synliggöra ett mellanrum som upplevs finnas mellan tillsynsansvarigs upplevelse av förskolans kvalitet, hur förskolan beskriver sin kvalitet och vad kvalitet är för barnen i deras vardag på förskolan.Mellanrummet gestaltar sig som ett fält med information som är svår att få syn på. Essän utgår ifrån två berättelser om hur barn kan uppleva sin vardag på förskolan och vad kvalitet kan vara utifrån ett barnperspektiv.Berättelserna har också fokus på mötet mellan tillsynsansvarig, förskolechefer och pedagoger. Deras roller prövas utifrån att vara nyckelpersoner som har att föra in begreppet kvalitet i förskolan.Teorier och styrdokument om vad kvalitet är i förskolan ställs i relation till tillsynsansvarigs, förskolechefers och pedagogers roll. Aristoteles kunskapsbegrepp fronesis blir ett stöd för att få syn på den praktiska kunskap som nyckelpersonerna äger och utövar.Tillsynsbesöket granskas i skrivandet som ett kontrollerande möte men också som ett möte med möjlighet till utveckling. I mötet har tillsynsansvarig två roller som lyfts fram, den kontrollerande och den vägledande.

Denna uppsats handlar om stress och dess upplevda orsaker hos den svenska polisen. Uppsatsen utgår från en enkätundersökning som behandlar olika bakgrundsfaktorer till upplevd stress bland anställda vid de svenska polismyndigheterna. Både poliser och civilanställda deltog i undersökningen. Bland annat undersöks organisatoriska och individuella orsaksfaktorer. I undersökningen deltog 107 personer som genomfördes med en internetbaserad enkät.

Antalet konkurrensutsättningar av fastighetsdrift har ökat väsentligt under 2000-talet. Parallellt med detta har även entreprenörsmarknaden utvecklats och den består idag av ett fåtal stora aktörer. Brister i utförandet gällande undermålig leverans har de senaste åren konstaterats men problemen är ej utredda eller lösta. Syftet med studien har därför varit att kartlägga olika driftupphandlingar och dess problem för att skapa förutsättningar för en gemensam utveckling inom fastighetsbranschen avseende beställar- och entreprenörssidan. Resultaten visar på att bristande lönsamhet existerar i många entreprenader vilket bland annat beror på en osund konkurrens mellan entreprenörerna och krav på sänkta kostnader från beställarna.

Syftet med studien var att belysa socialsekreterarnas psykosociala arbetsmiljö och undersöka om det fanns ett samband mellan deras psykosociala arbetsmiljö och kvaliteten på arbetet de utför där hypotesen var att ett sådant samband existerar. Undersökningen genomfördes bland alla socialsekreterare i Värmlands län genom en webbenkät. Populationen bestod av 284 socialsekreterare varav 171 svarade på enkäten vilket gav en svarsfrekvens på 60,2 %. De teoretiska utgångspunkterna för studien har varit Karasek och Theorells krav-kontroll-stöd modell samt Socialtjänstlagen, 3 Kap. 3 §, tillsammans med Socialstyrelsens kvalitetsområden.

Syftet med denna uppsats är att belysa hur fastighetsmäklare, genom sitt personliga bemötande, kan påverka tjänstekvaliteten. Uppsatsen belyser hur fastighetsmäklare ser på sambandet mellan personligt bemötande och upplevd tjänstekvalitet och hur de arbetar med det personliga bemötandet för att leverera en tjänst med hög kvalitet. Eftersom begreppet kvalitet vidare kan definieras på många olika sätt beskriver även uppsatsen hur fastighetsmäklare väljer att definiera begreppet. Vi har gjort tre fallstudier på MäklarBYRÅN, HSB Mäklarna samt Svensk Fastighetsförmedling. Undersökningarna har resulterat i ett påvisat samband mellan den kundupplevda tjänstekvaliteten och det personliga bemötandet.

Syftet med studien är att undersöka kvalitet i tjänst genom att använda en väl ansedd tjänstekvalitetsmodell som ursprungligen är gjord av Berry et al. (1988). Modellen består av fem dimensioner som tillsammans bildar den totala kvaliteten i en tjänst. Vi ämnar undersöka vad anställda vid Nova 100 anser om erbjuden kvalitet i tjänst för att jämföra detta med vad medlemmarna upplever som kvalitet i samma tjänst. På detta sätt kommer vi fram till vilken nivå av kvalitet de olika dimensionerna har.Teoriavsnitten tjänst, tjänstekvalitet, kundnöjdhet, relationer och nätverk samt tjänstekvalitetsmodellen ligger till grund för empiri, analys och slutsats.

Följande studie är en undersökning av vilka faktorer som påverkar kundernas upplevda kvalitet vid ett privat företag inom plastikkirurgibranschen. Studien syftar till att undersöka vilka kvalitetsfaktorer som kunderna upplever, vilka faktorer som är viktigast samt hur de olika faktorerna relaterar till varandra. Därutöver undersöks om kundernas syn skiljer sig åt före och efter ett ingrepp. Studien har genomförts i intervjuform med en huvudsakligen induktiv metod, och tar sitt teoretiska avstamp i såväl företagsekonomisk tjänstemarknadsföringsteori som forskning från sjukvårdsområdet. Den bild som framträtt överrensstämmer i stort med den traditionella tjänstemarknadsföringssynen, med undantag för att resultatfaktorer visat sig vara klart viktigare än processfaktorer.